Mitokondrier

http://www.nordicnutritioncouncil.com/wp-content/uploads/2017/01/2013_No1_Vol18_21-24.pdf.

Nr 1
Näringsmedicinsk tidskrift
21
menade att de fanns saker i cyto­
plasman som muterade och att
detta var sjukdomens ursprung.
– På den tiden kände man inte till
mitokondrier, men det är tydligt att
det var dem han pratade om, säger
Thomas Seyfried.
Epigenetik
Seyfried instämmer med den
allmänna ståndpunkten om att
negativ påverkan från miljön, som
strålning, inflammation, tobaksrök,
asbest osv., skadar cellerna. Men
han menar att skadorna främst på­
verkar mitokondrierna. Så det mest
kraftfulla epigenetiska systemet finns
därför i cellens energifabriker.
Andrea Baccarelli, professor i
epigenetik vid Harvard University,
håller med om att mitokondrierna är
särskilt utsatta för miljöbelastningar.
– Skadade mitokondrier orsakar
oxidation inuti cellen och skapar
epi
genetiska förändringar som bland
annat kan leda till cancer.
Mitokondrierna kan ”tysta” upp ­
komsten av cancer när deras energi ­
produktion fungerar normalt, men
om de skadas måste cellen kom
ensera bristen på energi genom att
använda fermentering för att inte
kvävas.
Då störs signalerna som hela
tiden skickas mellan mitokondrierna
och cellkärnan för att upprätthålla
homeostasen – balansen – i cellen.
Hela kroppens hälsa är därför
celler är känsliga för metabola
behandlingar som sänker blod­
socker
halten och ökar mängden
ketoner i blodet. Ketoner är ett
bränsle som bara friska celler kan
använda, och för cancerceller är
de till och med giftiga.
(1)
Mitokondrierna är viktigast
Thomas Seyfried och hans kolleger
har tagit avstamp i Warburgs forsk­
ning och bekräftar att den skavank i
cellen som leder till cancer inte sitter
i cellkärnans DNA, utan i cellens
energifabriker – mitokondrierna –
som simmar ute i cytoplasman.
– Ingen med friska mitokondrier
kommer att få cancer, konstaterar
Thomas Seyfried. Om man tar
kärnan ur en frisk cell och sätter den
i cytoplasman från en tumörcell, får
man antingen döda celler eller cancer­
celler – man får aldrig normala celler.
Men gör man tvärtom och sätter
en tumörcellkärna i en frisk cells
cytoplasma, då får man en frisk cell.
Det här fyndet är ett bevis på att
genmutationer i cellkärnan inte
kan vara den ursprungliga orsaken
till tumörer och att normal mito­
kondriefunktion kan inaktivera
bildandet av tumörceller.
(2–4)
Den berömde brittiske genetikern
C.D. Darlington på 1940­talet var
också på det klara med att cancer
inte är en genetisk sjukdom, utan
att problemet satt i något som han
kallade för ”plasma­gener”. Han
Detta menar Thomas Seyfried, pro­
fessor i biologi vid Boston College
i USA, som även forskat inom epi­
lepsisjukdomar vid Yale University.
Själva grundidén, att dålig celland­
ning tvingar cancerceller att använda
glukos som energi, är inte alls ny.
Den kallas för Warburg­effekten
efter den tyska biokemisten Otto
Cancer ingen genetisk sjukdom
Text:
Helene Sandström, vetenskapsjournalist och cert. näringsterapeut
Cancer uppstår inte på grund av mutationer i vårt DNA. Orsaken till sjukdomen är att celler får problem med sin
syreomsättning och börjar fermentera socker och glutamin som bränsle. Lösningen är att inte ge tumörcellerna det
de vill ha.
Professor Thomas Seyfried.
Foto:
Lee Pellegrini
Warburg som upptäckte fenomenet
redan i början på 1920­talet.
Dagens onkologer drar också
nytta av Warburgs upptäckt när
de använder en speciell kamera
(PET) för att röntga tumörer.
Eftersom cancerceller har högre
glukosomsättning än andra celler
syns de lättare på röntgenbilderna.
Däremot använder man sig inte
av Warburg­effekten för att döda
cancercellerna, och detta är något
som Thomas Seyfried vill ändra på.
Hans forskning visar att cancer­
22
Nr 1
Näringsmedicinsk tidskrift
med spirande cancerceller eller
med varandra för att upprätthålla
fermenteringsprocessen.
(5–7)
Makrofagerna har alltså redan
förmågan att sprida sig runt i kroppen,
bland annat för att ta bort döda
celler och invaderande bakterier.
När dessa celler börjar lida av
onormal ämnesomsättning blir de
orsaken till att tumören sprider sig.
Glutamin som tumörbränsle
Thomas Seyfried och hans kollegor
har även upptäckt att cancerceller
inte bara livnär sig på socker, utan
också på aminosyran glutamin.
Detta gäller inte alla cancerceller,
men många.
Att ge glutamin till en patient
med cancermetastaser, exempelvis
för att läka magens och tarmens
slemhinna som ofta tar skada av de
konventionella cancermedicinerna,
kan därför bli problematiskt.
– Immunförsvarets celler, t.ex.
neutrofiler och makrofager, använder
massor av glutamin till att skapa den
energi de behöver för att ta hand om
olika mikrober som kommer in i
kroppen. Men eftersom metastatiska
celler faktiskt själva är makrofager,
riskerar man att rädda fel celler om
man ger glutamin till en patient med
cancermetastaser, säger Seyfried.
Telomerer och cancer
Telomerer och enzymet telomeras
är ett hett ämne idag. Dels inom
cancerforskningen där man jobbar
för att ta fram läkemedel som block­
erar telomeras, eftersom det gynnar
ohämmad delning hos tumör
celler.
Men också inom föryngrings­
medicinen där man ser potentialen
hos telomeras att förlänga livet hos
vanliga celler.
Enligt Thomas Seyfried finns det
vetenskapliga bevis som antyder
att dåligt fungerande mitokondrier
kan ligga bakom förflyttningen av
telomeras från mitokondrierna, där det
verkar ha en skyddande roll, till cellens
kärna där det håller cellens telomerer
intakta så att cellens kromosomer kan
kopiera sig obegränsat.
Okontrollerad förökning
Det viktiga för tumörcellen är alltså
att den har riklig tillgång till socker
och kolhydratkällor. Då kan den
bli riktigt duktig på att fermentera
socker till energi och tappar i den
vevan kontrollen över sin metabolism
och sin reproduktion. Cellens DNA
blir instabilt.
Enligt den rådande mutations­
teorin är cancer en genetisk sjukdom
som uppstår genom att kromosomer
i kroppens celler förvrängs eller
slumpkodas. Då börjar de dela sig
okontrollerat och ger upphov till
skadliga tumörer. Men Thomas
Seyfried håller inte med.
– Cancer innebär att cellen
förlorar kontrollen över sin
förökning, inte att det uppstår en
massa mutationer som ger cellen
förmåga till hejdlös spridning, säger
han. Det är ingen tvekan om att det
finns genetiska defekter i celler med
cancer, men det är en sekundär effekt
och inte det som vi i första hand ska
rikta in oss på när vi behandlar cancer.
Han förklarar att en tumör inte
innehåller samma typ av mutationer.
Vid undersökningar har man sett
att varje cell som plockats ut ur en
tumör har sin egen unika genetiska
arkitektur.
Metastaser består av immunceller
Tumörcellens förmåga att meta­
stasera, att invadera omgivande
celler, är cancerns stora gåta och
det som gör den så dödlig. Det är
också på den här punkten som den
konventionella teorin har kritiserats
mest för att den inte håller.
Thomas Seyfried anser att cellerna
som lösgör sig från primärtumören
antingen är omvandlade makrofager
– vita blodkroppar som normalt
cirkulerar i kroppen – eller
åtminstone celler som består av
både cancerceller och makrofager.
Den tyska antropologen Otto
Aichel föreslog den här teorin redan
1911 och John Pawelek vid Yale
School of Medicine har återupplivat
den i modern tid. Pawelek visar
att immuncellerna går samman
beroende av att mitokondrierna
fungerar väl.
Vissa celler dör, andra fermenterar
En cell med friska mitokondrier
skapar kemisk energi (ATP) av glukos
och syre. ATP är den energi som
cellen föredrar att använda.
En cell med skadade mitokondrier
slutar att fungera normalt och dör
till sist av syrebristen. Men andra
har knep för att överleva – de
tillverkar energi utan syre genom
att fermentera glukos, ungefär som
när jäst jäser i bröd. Resultatet är
ineffektivt och en massa avfalls­
produkter skapas i form av koldioxid
och mjölksyra, men cellen lyckas
ändå få tillräckligt med energi för
överleva och dela sig.
Varför lider då inte alla med dåligt
fungerande mitokondrier av cancer?
Thomas Seyfried förklarar att
cancer uppstår i vävnader med hög
fermenteringskapacitet. Här finns
celler som är bra på att överleva trots
dålig energiomsättning. Organ med
sådan vävnad är t.ex. lungor, lever,
bröst, prostata och tjocktarm.
Neurologiska sjukdomar som
Parkinsons och Alzheimers för­
knippas också med nedsatt mito­
kondriefunktion. Men vid dessa
sjukdomar sitter problemet i att
nervceller dör i specifika delar av
hjärnan. Cancer uppstår däremot
sällan. Det beror på att tumörer i
hjärn­ och nervvävnad brukar uppstå
i andra typer av celler, så kallade
gliaceller.
Dessutom lider personer med
Alzheimers ofta av lågt blodsocker.
– Det är känt att Alzheimers­
patienter väldigt sällan får cancer.
Det finns helt enkelt inte tillräckligt
med bränsle att fermentera för
tumörceller, menar Thomas Seyfried.
Ingen med friska mitokondrier kommer
att få cancer. De genetiska defekterna i
celler med cancer är en sekundär effekt.
Nr 1
Näringsmedicinsk tidskrift
23
regissören John Abrahams vars son
drabbades av sjukdomen.
Eftersom Seyfried och hans
kollegor också länge jobbat med
hjärntumörer, bestämde de sig för
att se hur samma kost fungerade där.
– Den ketogena kosten tycks
faktiskt ha mer värde för hjärn­
tumörer än för epilepsi, avslöjar han.
De testar också att använda
låga doser av läkemedel som
fenolbuterat för att få bort glutamin
ur kroppen. De har även provat
den blodsockersänkande medicinen
metamorfin, men den fungerade
inte alls. Han påminner om att
allt fortfarande är på en första
försöksnivå.
– Man måste ta det väldigt
försiktigt när man försöker
förstå hur man ska spela ut olika
cellpopulationer mot varandra och
hur man ska begränsa och öka olika
metaboliter i kroppen. Allt måste
ske stegvis så att man bara dödar
cancercellerna och inte de friska
cellerna. Tumören kommer då att
förändras efter hand tills det bara
finns ett antal tumörceller kvar.
Och då kanske någon av de nya
målinriktade cellgiftsbehandlingarna
kan fungera, eller intravenös
C­vitamin
behandling som studeras
av Jeanne Drisko vid universitetet i
Äter man större mänger fett blir
cellerna mer okänsliga för insulin
och glukoshalten i blodet stiger
faktiskt, trots att maten knappt
innehåller några kolhydrater.
Seyfried poängterar att vi alla
är olika och därför svarar på
behandlingen på olika sätt. Och
det är ingen lätt procedur. Man
måste vara i ganska god form för att
klara fastan och dieten. Effekten blir
också bäst om immunförsvaret inte
förstörts av cytostatika och strålning,
men det kan fungera ändå.
– Jag har kollegor i Grekland som
provat dieten på en patient med
metastatisk lungcancer som spritt
sig till lever och hjärna. Patienten
hade tre månader kvar att leva enligt
läkaren, men det har gått fyra år nu
utan att han fått något återfall.
Vi har inte hunnit publicera dessa
data än, men de är intressanta.
Ketoner svälter ut cancern
Thomas Seyfried började intressera
sig för den fettbaserade, ketogena
kosten i samband med epilepsi när
han forskade vid Yale­universitet
på 1980­talet. Han fick inget större
gehör för sina studier förrän i slutet
av 1990­talet då ketogen kost för
barn med epilepsi hamnade i ramp­
ljuset, mycket tack vare Hollywood­
Det intressanta är, menar Thomas
Seyfried, att telomeras har låg
eller ingen aktivitet i den vuxna
kroppens vanliga celler, men mycket
hög aktivitet både i cancerceller
och i stamcellerna hos ett embryo.
Stamcellerna måste nämligen delas
i snabb takt för att det blivande
fostrets vävnader ska bildas. Och
både tumörcellerna och embryots
stamceller använder fermentering
för sin energiomsättning.
Alltså ser vi en koppling mellan
telomerasets aktivitet och cellernas
metabolism. Thomas Seyfried anser
att cellens energiomsättning avgör
hur aktivt telomerasenzymet är.
Därför menar han att den förhöjda
telomerasaktiviteten i en tumörcell
troligtvis är en sekundär följd av att
cancercellen fermenterar socker för
att skapa energi.
Lösningen på cancerns gåta
– Eftersom cancer är en metabol
sjukdom ska den inte behandlas
primärt med cellgifter och strålning,
utan med en fettbaserad, ketogen
kost säger Thomas Seyfried. Hans
forskargrupp har gjort otaliga
försök med sådan kost, både på
människor och på möss, och
resultaten är goda.
Eftersom glutamin och glukos
samarbetar i fermenterings­
processen, hålls köttintaget på ett
minimum för patienterna. Man
börjar med vattenfasta i cirka tre
dagar för att kroppen ska börja
använda ketoner som bränsle.
Tumörcellerna kan inte utnyttja
ketonerna, men för cellerna med
friska mitokondrier går det bra.
Primärbränslet är mättat fett
(70–80 procent) kombinerat
med cirka tre procent kolhydrater
och resten protein. Lite fiskolja
används också, men det är bara
mättat fett som kan ge upphov till
ketonbildningen.
Däremot fungerar det inte att äta
obegränsade mängder; kalorierna
måste hållas kring 1
000–1
200 per
dag. Då sjunker insulinet medan
glukagonhalten och ketonerna ökar.
Thomas Seyfried har nyligen gett ut en bok om sin cancerforskning.
Foto:
Daniel Kirschner
24
Nr 1
Näringsmedicinsk tidskrift
de här mutationerna … Det är
ren galenskap som kostar enorma
summor både i tid och pengar.
Thomas Seyfried vet att det han
säger är kontroversiellt. Men han är
till hundra procent övertygad om
vad hans forskning visar.
– Vissa förstår definitivt vad jag
säger, resten är bara tysta. En del
blir jättearga, speciellt onkologer
som jobbar med strålbehandling.
Men om jag var helt ute och cyklade
skulle de hudflänga mig inför hela
världens forskare.
Hans vision inför framtiden är
kliniker där man kan lägga in sig i
sex veckor och få lära sig att justera
sin metabolism genom fasta och
ketogen kost, hur man förbättrat
sina mitokondrier med antioxidanter
och andra inflammationshämmande
näringsämnen och vilka läkemedel
och doser man behöver ta.
Seyfried känner inte till
funktionsmedicinen sedan tidigare,
men blir intresserad när han får
höra om Jeffrey Blands och IFM:s
verksamhet.
– Inom tio år kommer vi att
kunna hantera den här sjukdomen.
Vad vi kan börja med är att mäta
våra glukosvärden regelbundet, så att
vi vet om vi befinner oss inom den
cancerförebyggande zonen.
För referenser, se vår hemsida:
www.naringsmedicinsktidskrift.se
Helene Sandström kan nås på e-post:
helene@naringsmedicinsktidskrift.se
utvecklas från projektet kring
cancergenomet. Men det kommer
inte att hända, eftersom det är
uppenbart att cancer är en metabol
sjukdom och inte en genetisk
sjukdom. Genmutationerna har liten
eller ingen betydelse.
Han berättar att hans forsk­
ningsklinik fått in 700 nya
cancerläkemedel att testa sedan
genomprojektet startade. Inget av
dem har gett bra resultat.
– Hur många genterapeutiska
mediciner ska vi behöva vi testa –
femtusen, tiotusen – innan vi inser
att de inte fungerar?
Trots detta anser den brittiska
forskaren Michael Stratton som
leder The Wellcome Trust Sanger
Institute’s Cancer Genome Project
att man nått stora framsteg inom
cancerforskningen.
(8)
Hittills har
hundratusen tumörmutationer
upptäckts och han förutspår att
man kommer att ha registrerat ett
hundra miljoner tumörmutationer
inom ytterligare tio år! Men Thomas
Seyfried är skeptisk.
– Vad de gör är att titta på vad
som händer med gener i celler som
fermenterar. Helt meningslöst!
På det sättet blir vi inte av med
sjukdomen. Och så tror de att
vi ska ta fram målinriktade
läkemedel till var och en av alla
Kansas. Thomas Seyfried känner väl
till hennes arbete och menar att det
kan vara ett utmärkt komplement
till ketondieten.
– Med den terapin ökar halten
reaktiva syreföreningar (ROS) i
cellerna, förklarar han. Det innebär
att det skapas väteperoxid som dödar
cancercellerna. Men tumörceller
är svåra att döda eftersom de själva
har kraftfulla antioxidantsystem.
Om man då tar bort glukosen ur
systemet kan de inte tillverka sina
antioxidanter och de intravenösa
C­vitamininjektionerna blir ett
ännu effektivare vapen.
Vetenskapligt, men kontroversiellt
Thomas Seyfried är en traditionell
forskare som publicerats i mäng­
der av prestigefyllda vetenskapliga
tidskrifter. Hans arbete bygger på
rationell forskning enligt vetenskap­
ens alla regler, men den går stick
i stäv med rådande dogmer inom
cancerforskningen.
Han blir särskilt upprörd
när han diskuterar dagens
standardbehandlingar av cancer.
– Vi fortsätter att stråla och
förgifta cancerpatienter med
cytostatika bara för att genteorins
löfte inte har infriats. Hoppet
är fortfarande starkt om att
personanpassade mediciner ska
Hur många genterapeutiska mediciner ska vi behöva testa
innan vi inser att de inte fungerar?
Tack alla ni som förnyat era prenumerationer.
Vi har dock några som glömt att skriva namn på
sina inbetalningskort. Vi kan tyvärr inte spåra er
och ni kommer därför inte att få någon tidning.
Om du misstänker att du glömt att fylla i
inbetalningskortet, hör av dig till redaktionen
per e-post: info@naringsmedicnsktidskrift.se
eller telefon: 031-42 12 46.
Angående prenumerationen!